Hala trottoarer i Estland är inte en oundviklig konsekvens av klimatet

Varje vinter klagar och gnäller vi över hur omöjligt och farligt det är för fotgängare att ta sig fram i tjock snö och på isiga trottoarer. Låt oss äntligen lösa problemet med att snöröja trottoarerna nästa vinter. Den nödvändiga rengöringsutrustningen finns tillgänglig, vi behöver bara ändra lagen och kommunerna behöver göra prioriteringar, skriver Villu Valm, VD för SAMI Machinery.

På vintern är de estniska stadsgatorna ibland så snötäckta att de skulle kunna användas för längdskidåkning. När det smälter förvandlas de dock till ojämna skridskobanor eller täcks av stora isfält som lämpar sig för extremsport. Äldre människor är rädda för att gå ut av rädsla för att bryta höftleden om de ramlar. Samtidigt uppmanar stadens politiker människor att ställa bilen och i stället gå, cykla eller åka kollektivt till jobbet. Hur kan detta vara rimligt på sådana vägar? Det behöver inte vara så här. I Stockholm, Helsingfors, Oslo och nu även i stora delar av Riga. är det väl snöröjt på vintern och halkbekämpning utförs regelbundet. I grannländerna snöar det precis som i estniska städer och temperaturen hoppar också upp och ner på vintern, från plusgrader till minusgrader. Till skillnad från oss har de väl underhållna trottoarer och folk bryter inte sina höftleder.

Kommunerna snöröjer i grannländernas huvudstäder

Skillnaden är att i grannländernas huvudstäder är det kommunerna som ansvarar för snöröjning på trottoarerna och både snöröjning och halkbekämpning på trottoarer och vägar upphandlas centralt. Enligt den estniska bygglagen är markägare som gränsar till trottoarerna i städer och byar fortfarande skyldiga att utföra detta arbete. I princip måste husägare röja vägar som tillhör staden, och om de inte gör det tillräckligt noggrant får de böter. Om tusentals människor utför detta arbete, under hot om böter, inom ramen för sina olika möjligheter och tidsresurser, är det helt enkelt inte möjligt att se till att vägarna underhålls på ett enhetligt sätt och med hög standard. I Tallinn, till exempel, underhålls cirka en miljon kvadratmeter vägar av husägare på detta sätt. Det här sättet att arbeta fungerar helt enkelt inte. Stora bostadsrättsföreningar, kontorsfastighetsägare och företag kan köpa in vissa städtjänster, men små lägenhets- och husägare tvingas själva skotta bort snö från vägarna. De har inte utrustningen eller tiden att göra det vid sidan av arbetet och skolan. Folk kan inte ta ledigt från jobbet eller skolan för att skotta vägarna när det snöar eller är minusgrader ute. Många är borta från hemmet flera dagar i sträck, i andra änden av Estland eller utomlands. Människor blir ofta sjuka på vintern och äldre husägare kanske inte har ork och hälsa att utföra arbetet. Det är därför våra trottoarer ibland är svåra att ta sig fram på. Särskilt i villaområden kan vi också se en situation där gångvägar och uppfarter, som har röjts av husägarna på morgonen, åter hamnar under snö under dagen när en plogbil röjer snö på vägarna. Men när det tinar under dagen och fryser på kvällen förvandlas denna snö till ett isberg, från vilket Särskilt i villaområden, kan vi också kan se en situation där gångvägar och uppfarter, som har röjts av husägarna på morgonen, åter hamnar under snö under dagen när en plogbil röjer snö på vägarna. Men när det smälter på dagen och fryser på kvällen blir snön ett isberg som inte kan övervinnas med mänsklig kraft. Stadspolisen kommer dock ändå att bötfälla dig för att du inte har röjt det. Det finns utrustning för att röja trottoarerna. Trots att våra trottoarer fulla av paketrobotar röjer vi fortfarande våra gångvägar med spadar, yxor och järnstänger som om vi levde på 1700-talet. Men modern utrustning finns tillgänglig, bland annat små robotar med sågar och larvfötter. Det senare är dock fortfarande en framtidsteknik och för tillfället är små lastmaskiner, traktorer och till och med ATV:er utrustade med plogar av rätt storlek och grus- eller sandblåsare för halkbekämpning, fullt kapabla att röja snö. Naturligtvis skulle husägare tycka att det är oöverkomligt dyrt att köpa sådan utrustning. Kommunerna har råd med den, men det är mycket vettigare att lägga ut borttagning av snö och is från trottoarer på entreprenad till ett vägunderhållsföretag. På samma sätt som vägunderhållet för närvarande läggs ut på entreprenad, skulle underhållet av trottoarer kunna läggas ut på entreprenad i framtiden. Detta skulle dock först kräva en ändring av bygglagen så att snöröjning och halkbekämpning på trottoarer blir den lokala myndighetens ansvar. Kommunerna påstår naturligtvis att de saknar resurser. Men det här är mer en fråga om att prioritera. Om stadens myndigheter redan har åtagit sig att locka/uppmuntra människor att använda kollektivtrafik, att cykla och promenera i stället för köra privata fordon, måste man skapa förutsättningar för att medborgarna ska kunna göra det. Till exempel har Tallinns kommun tidigare hävdat att centraliserad snöröjning av trottoarer skulle kosta cirka 20 miljoner euro. Huvudstadens budget för i år är 1,26 miljarder euro. Det är säkert möjligt att omfördela detta belopp i enlighet med stadens prioriteringar. Som ett nästa steg skulle det då vara möjligt att diskutera hur vägunderhållsförordningen kan moderniseras så att vinterunderhållet av trottoarer kan anpassas till nordisk standard.